Direktlänk till inlägg 14 februari 2009
Jag blir arg när jag läser alla rubriker om Liza Marklunds bok Gömda och anklagelserna mot Mia!
Ok, hon skrev att det var en sann historia, men det är ju faktiskt en roman, inte en biografi! Hade hon skrivit att den var baserad på en sann historia så hade det kanske inte blivit sånna reaktioner, men det har hon ju också sagt själv!
Oavsett om allt är sant eller inte, så är det väl inte det som är det som är viktigast. Det viktigaste är väl att människor får reda på hur det är i verkligheten!
Jag vet inte i vilket syfte hon skrev den här boken. Men jag kan ju gissa utifrån mig själv. (vilket kanske inte alls stämmer, men i alla fall...)
För mig betyder boken väldigt mycket eftersom jag själv varit misshandlad. Inte så illa som kvinnan i boken, men det är ju inte det det handlar om. Spelar ingen roll vilken grad av skador man får. För känslan är ju forfarande densamma. Rädslan, känslan av att vara värdelös, ångesten och smärtan. Smärtan som inte bara beror på den fysiska misshandeln. Den psykiska är nästan värre... För den finns alltid kvar!
Den fysiska, den enda synbara och därmed "mätbara", kan lagas och fixas till i de flesta fall. Men den psykiska, den syns inte. Ingen kan se hur stor (eller, för all del, liten) den är. Eller hur man mår, tio år, efter man lämnat helvetet.
Nej, fokuser inte på felen, fokusera på att det har hänt och att det händer. Hundratals tjejer som lever med, eller har levt med, killar som fysiskt och psykiskt misshandlar. Och naturligtvis få vi inte glömma det omvända. Killar som, av sina tjejer, blir misshandlade.
För broblemen finns ju! Och boken beskriver precis hur det är, med känslor och allt! Och det är ju DET som är det viktiga!
Och dagen blev lyckad trots allt! Kanske just därför att jag inte förväntade mig något speciellt! Men å andra sidan att få gifta sig med den man älskar kan ju aldrig bli fel! Båda var vi rörda till tårar när vi gav varandra löftena! Vi tog kort u...
...gäller det! Idag har jag klippt mig och provsminkat mig och sambon har varit med och kollat in var vi ska ta bilder. Jag har skrivit ut de sista festprogrammen och vi har varit och dukat. Nu hoppas jag att vi inte glömt något! Nervositeten h...
Ja, nu är det snart dags! Klänning är fixad (har gått ner för mycket i vikt så vi fick sy på axelband1) och hänger hos min syster, maten är på gång, blombuketten beställd, fotograf fixad (sambons kompis), festprogrammen är nästan klara (bläcket i s...
...eller ja... nästan ensam. Min stora lilla kille är hemma. Minstingen är hos mina föräldrar (ett kvarter bort) och den andra minstingen är hos farmor. Snällt gjort av sambon att fixa barnvakt när han är på svensexa! Även om jag nu får (förhopp...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 | 10 |
11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 | 26 |
27 |
28 |
||||
|